Skärmklipp 2018-09-17 18.16.14

s t r e s s

stress -> anti-stress

Stress kan göra att man har svårt att komma upp i pyramiden eller göra så att man halkar ner i den.

Många barn och ungdomar vi möter, visar tecken på stress.

Stress under längre tid utan tillräcklig återhämtning, kan påverka all inlärning, akademiskt, motoriskt, psykiskt, socialt… negativt. Det är inte alltid barnet/ungdomen eller deras föräldrar är medvetna om att kroppen är belastad av stress.  Att kroppen befinner sig i stress kan komma från flera olika håll, både utifrån och inifrån. Våra system i kroppen hänger ihop som en helhet. Neurologisk forskning visar att det inte går att göra en uppdelning mellan kroppsligt och själsligt.  Hormonella substanser, nervsignaler, muskler, tankar och känslor – alla samverkar och sänder i sin tur ut signaler som påverkar alla andra system i kroppen.

Långvarig stress ger reaktioner fysiskt och psykiskt
 
Nervsystemet och hormonsystemet samarbetar med de övergripande uppgifterna i kroppen. Varje gång din kropp reagerar på något så reagerar nervsystemet och till följd så frisätts de hormoner som behövs.
 
Våra stresshormoner regleras i Autonoma Nervsystemet, som via nerver styr inre organ som ex hjärtat, andningen, blodtryck, tarmarnas rörelser. Det styr sig själv och kan inte styras av viljan. Det Autonoma nervsystemet delas in i två delar: Parasympatiska och Sympatiska. De olika delarna utsöndrar hormoner bla stresshormonet kortisol och Må-bra/vilo- hormonet oxytocin.

Om du stressar så slås ditt Sympatiska nervsystem (kroppens -knapp) på och du kommer att frisätta kortisol (stresshormon). Förenklat kan man säga att när ditt sympatiska nervsystem är aktiverat, slås automatiskt det Parasympatiska nervsystemet AV. För att nervsystemet ska kunna vila och för att vi ska ha god matsmältning, kunna återhämta oss, sova bra mm, så krävs en balans mellan sympatiskt och parasympatiskt påslag.

Allt som påverkar nervsystemet gör att du frisätter olika hormoner, och om stresshormoner frisätts i för stor mängd under längre tid utan återhämtning, så slutar kroppen att fungera optimalt. Långvarig stress kan ge förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol.

Är Kortisol-nivån för hög, kan det ge symtom som ex:
•       Nedsatt kognitiv förmåga
•       Påverkan humör, fokus, minne, koncentration
•       Spända muskler
•       Sänkt immunförsvar
•       Sömnstörningar
•       Fokus överlevnad – tjockare blod, sämre syresättning ut i delar bl.a. hjärnan
•       Inställd fight/flight
•       JAG-fokus
•       Påverkar Hippocampus – centrum för arbetsminne
 
Viktigt vid problem med långvarig stress, är att minska stressorer man har runt och i sig. Alla personer är olika. Något som upplevs som och ger reaktioner av stress hos en person kanske inte gör det hos en annan.
  • En person kanske upplever ljud från en fläkt eller solljus som mycket stressande medan en annan inte gör det alls. 
  • En person med konstant spända muskler kange hjärnan signaler om att den skyddar sig fast inget hot finns i närheten.
  • Ögonkontakt kan lugna vissa men stressa andra.


NÅGRA EXEMPEL PÅ STRESSORER
 
  • Brist i balans mellan dagens aktiveter
  • För höga krav ställda utifrån eller på sig själv
  • Otrygghet & osäkerhet
  • Kontrollförlust
  • Beroende av andra
  • Familjeproblem
  • Ensamhet eller problem med vänner.
  • Mobbning, trakasserier, konflikter
  • Stökig och högljudd miljö
  • Teknikstress – datorer, mobiler, skärmar
     
  • Brist på återhämtning
  • Brist på sömn
  • Dålig andning
  • Hög muskeltonus i kroppen / konstant spända muskler
  • Ihopsjunken hållning, försämrad grundstyrka risk för dålig syresättning och cirkulation
  • Brister i sensomotoriken (sinnenas samspel och motoriken )  – sinneskänslighet, balanssvårigheter, svårt med ögonmotorik, låsningar…..
  • Ej integrerade (påslagna) primitiva / överlevnads reflexer
  • Allergier / överkänslighet
  • Brister / Obalanser – vitaminer / mineraler, hormoner, gifter

> Läs mer om Sensomotorisk motorisk träning
 


MoovUp arbetar för att minska stress genom bla

  • Sensomotorisk träning
  • Neurolize-metoden OxyTouch 
  • Reflexintegrering enligt MNRI 
  • Stressreducerings program enligt MNRI 
  • Information kring stress
  • Handledning och råd i skolfrågor 
    • kring barn och klasser skola
    • kring lågaffektivt bemötande


Minska stressen på och omkring personen.
Stress blockerar all inlärning.

 


Barn beter sig bra om de KAN
inte
Barn beter sig bra om de VILL.

Inget barn vill att en vuxen ska vara arg.
Hjälp barnet att kunna!

 

Källa: Ross Greene Psykolog, utvecklare av metoden Collaborative & Proactive Solutions (CPS), författare till bla "Att bemöta explosiva barn" (2012)


Kärleksfulla blickar, vänlig röst och tonläge, öppet och tryggt kroppsspråk minskar osäkerhet, rädsla och stress. 

Rädsla triggar överlevnadsreaktion
Frys   Fly  "Fight" 

Ilska och aggression är ett uttryck
för rädsla.

En kärleksfull kram ökar Må-bra hormonet Oxytocin i kroppen.

Oxytocin är avslappnande, lugnande, minskar stress, minskar ångest, minskar rädsla, ökar social förmåga, förbättrar immunförsvar, förbättrar sömn, näringsupptag, andning......
 

Kramas ofta!

En traumatiserad och rädd person är en lättstressad person.

Traumatiserad kan man bli av chockartade upplevelser, sjukdom, ej tillräcklig omvårdnad, för tidigt född, adopterad...